Frågor och svar (från juristen)

Vi kontaktade Institutet för Juridik och Internet för att få reda på mer om vad som faktiskt gäller online! Läs våra frågor och deras svar nedan.

Vilka är ni?

Institutet för Juridik och Internet (IJI) är en ideell organisation som jobbar mot näthat. IJI grundades 2013 av Professor Mårten Schultz och Filippa Sjödén och verksamhetens drivs av juriststudenter från Stockholms och Uppsala universitet. Utöver detta har vi ett stort nätverk kring oss av erfarna mentorer.

Vi engagerar oss mot näthat på många olika sätt. En del av vår verksamhet består i att sprida kunskap detta görs delvis genom att föreläsa i olika forum så som skola, domstol, riksdag m.m., samt att delta i media och debatt.

Den andra delen består i att kostnadsfritt biträda personer som utsatts för näthat. Detta kan exempelvis ske genom att vi hjälper den utsatta att driva sin process i domstol. Allt detta och mer om oss och vad vi gör finns att läsa på vår hemsida www.juridikinstitutet.se.


Vad är olagligt att skriva på nätet?

Det finns en mängd brott som räknas som näthat. De vanligaste brotten kommer att beskrivas i korthet. Även om man inte vet vilket brott som kan vara aktuellt kan man alltid kontakta Institutet för Juridik och Internet för rådgivning om någon har skrivit något som känns obehagligt.

Bland de vanligare näthatsbrotten finns förtal, förolämpning, sexuellt ofredande, ofredande och olaga hot samt i vissa fall brott mot personuppgiftslagen. Om kränkningen utgör ett brott och är allvarlig har den utsatte rätt till skadestånd. Så här fungerar brotten i praktiken:

Någon som skriver något om en person som har till syfte att kränka och få andra att tycka illa om personen kan göra sig skyldig till förtal. Det kan till exempel röra sig om att skriva att en person har stora skulder hos kronofogden eller att någon är alkoholist och inte borde få vara kvar på jobbet.

Oavsett vad det handlar om ska människor i den utsattes krets typiskt sett tycka sämre om personen uppgiften handlar om. Det finns ett visst mått av tolerans för om uppgiften är sann - men spridningen måste alltid vara försvarlig. Det finns alltså ingen svart lista med uppgifter som inte får spridas, utan det handlar om sammanhanget.

Brott mot personuppgiftslagen kan begås genom att publicera känsliga uppgifter om någon utan att det finns ett godtagbart skäl för det eller personen har samtyckt till publiceringen. En personuppgift är allting som direkt eller indirekt kan hänföras till en levande person. Det kan röra sig om information i text, bild eller film. Känsliga personuppgifter är till exempel uppgifter om etniskt ursprung, åsikter, religion, uppgifter om hälsa eller sexualliv.

Sexuellt ofredande gör man sig skyldig till genom att skriva något till någon som har till syfte att kränka den utsattes sexuella integritet. Här spelar sammanhanget stor roll. Vissa ord kan ha till syfte att kränka barns sexuella integritet medans en vuxen persons sexuella integritet normalt inte skulle kränkas av samma ord.

Olaga hot gör man sig skyldig till om man hotar någon på ett sätt som får den hotade att frukta för sin säkerhet. Det behöver inte vara ett uttalat hot utan det kan vara antytt eller indirekt.

Ofredande innebär att upprepade gånger, mot den utsattes vilja, höra av sig eller skriver saker som gör att den utsatte känner obehag. Det här kan röra sig om upprepade SMS mitt i natten trots att den utsatte har bett avsändaren att sluta.


Vad gör polisen när man anmäler ett näthatsbrott?

Först tar polisen ställning till om ett brott har begåtts och om det ska utredas eller inte. Vissa näthatsbrott faller utanför ramen för allmänt åtal, vilket innebär att det inte är polisens sak att utreda. Man bör dock alltid polisanmäla eftersom polisen ska utreda de flesta näthatsbrotten, och anmälningsstatistik tvingar i regel fram förändring.

Om polisen beslutar att de ska utreda brottet och utredningsläget är tillräckligt bra (här hjälper det om man kan visa skärmdumpar, mail eller andra bevis för polisen) utreder polisen brottet och skickar vidare utredningen till åklagaren för att åtala den misstänkta. I samband med åtal och rättegång mot den misstänkta kan den som utsatts för näthatet få skadestånd för den kränkning som brottet inneburit.

Om polisen beslutar att inte utreda ärendet kan man alltid vända sig till Institutet för Juridik och Internet för juridisk rådgivning eller hjälp att driva en skadeståndsprocess om kränkningsersättning. Det som händer då är att näthataren inte döms för brott, men får betala skadestånd till den utsatta på grund av kränkningen.


Vilka straff kan man få av att hata på nätet?

Man kan få så allvarliga straff som flera års fängelse för näthat men böter och andra påföljder är ofta aktuella. Dessutom kan den som utsatts för näthat som tidigaste sagts få skadestånd.

Exempel på straff för näthat är att man för ett grovt olaga hot kan dömas till fyra års fängelse. För ofredande kan straffet bli böter eller fängelse upp till ett år. För grovt förtal kan man dömas till böter och för grovt förtal till fängelse i upp till två år. För sexuellt ofredande kan fängelse upp till två år bli aktuellt.


Hur anmäler man näthat?

I första hand ska näthat polisanmälas. Om polisen inte kan göra något åt det kan man vända sig till Institutet för Juridik och Internet som hjälper till med överprövning av polisens beslut att lägga ner ärendet. Om det inte fungerar kan institutet hjälpa till att driva en skadeståndstalan i domstol mot den som har näthatat.

Om man är osäker på vad man ska göra kan man alltid vända sig till Institutet för Juridik och Internet genom vårt anmälningsformulär. På det sättet kan man få juridisk rådgivning och stöd på vägen. Det kan vara nog så viktigt för någon som utsatts för någonting obehagligt.


Hur mycket information syns från en Ip-adress?

Normalt är det man som privatperson kan få fram genom att söka på en IP-adress vem som äger adressen och en ungefärlig geografisk plats. Det är inte privatpersoner som äger adresserna utan så kallade ISP:s (Internet Service Provider). ISP-bolagen lämnar i regel inte ut vem som finns bakom en specifik IP-adress till privatpersoner. Däremot kan ISP-bolagen lämna ut de uppgifterna till polisen om polisen utreder ett brott.


Om man får en hat-kommentar, får man då publicera Ip-adressen till avsändaren (om inte, vad kan man bli straffad för?)

Tumregeln är att man alltid ska vara försiktig med att publicera information om personer som inte önskar det. IP-nummer är en personuppgift enligt personuppgiftslagen. Som vi berättat kan det vara olagligt att sprida personuppgifter. Att publicera en IP-adress är alltså inte en bra metod. Att gå till polisen eller Institutet för Juridik och Internet är mycket bättre.

Det är troligen svårt att bli straffad för att publicera en IP-adress eftersom det inte rör sig om en känslig personuppgift, däremot kan den som publicerar adressen bli skadeståndsskyldig gentemot den personen som gömmer sig bakom adressen.

Är du också trött på allt hat? Gör som andra

Läs mer och stöd oss!